Uncategorized

Lidingöpolitisk årskrönika 2010 ur vänsterpartiets perspektiv

FRESLA~2Hela detta år har varit intensivt, inte bara i den meningen att det varit valår, också av andra anledningar. För Vänsterpartiet Lidingö har valutgången påverkat föreningens framtid och en diskussion om densamma har initierats av föreningsstyrelsen. Hela året har, både i riks, landstings och kommunpolitiken varit ett gyllene år för alla krafter som strävar efter ”tänk på dig själv och skit i andra-idealet”, för oss som tycker att solidaritet och jämställdhet är viktigt har det varit betydligt tyngre. Dock kan det bara bli bättre 2011 och därför är detta ett försök att summera det gångna året i Lidingöpolitiken ur ett vänsterperspektiv.

Januari
Redan i januari månad inleddes diskussionerna kring att 2010 var ett valår. Och för oss inom Vänsterpartiet Lidingö gällde nu att utkristallisera vår egen politik, vår egen väg. Hela januari månad genomsyrades för oss av opinionsbildning mot avgifterna i musikskolan. Dessutom öppnades våra, och även de andra partierna på Lidingö, ögon för skolmatsfrågan genom föräldranätverket Bra Skolmat. Vår linje blev att rikta in oss på att skolmaten ska lagas på plats. Detta såväl för att eleverna skulle få varm och god mat, som att minimera miljöpåverkan som sker i transporter mellan råvaruleverantör och tillagningskök samt från tillagningskök till uppvärmningskök.

I Lidingö Tidning uppmärksammades också Jonas Lundgrens blogg, Världen-Sverige-Lidingö, som en uppstickare inom kommunpolitiken och en utmanare till Paul Lindquists blogg Lidingö-Sverige-Världen.

En annan fråga som kom upp på tapeten för vår del var den ansvarslösa utförsäljningen av fastigheten Kantarellen i Högsätra. Vänsterpartiet kritiserade, ensamma i kommunfullmäktige tillsammans med Socialdemokraterna, utförsäljningen.

I januari kom också beskedet från Röda Korset om att man lade ner sin kvinnojoursverksamhet på Lidingö. De som var först att reagera, genom en debattartikel i Lidingö Tidning och en interpellation i kommunfullmäktige av gruppledare Birgitta Ehlin var självklart Lidingös feministiska alternativ, Vänsterpartiet.

Ett förslag om att Lidingö skulle ingå i en försöksgrupp av kommuner som skulle sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunvalet kritiserades skarpt av partiföreningens ordförande Ida Luther Näsholm. Förslaget var framlagt av Pontus Magnusson Jansson (mp).

Februari
I februari gav Hersby- och Gångsätraelever från gymnasiet remissvar på Lidingös översiktsplan. Av alla inbjudna partier och partiföreträdare närvarade fyra stycken, Paul Lindquist (m), Jessica Nyberg (kd), Birgitta Ehlin samt Jonas Lundgren, båda för (v).

Även februari blev bostadsrätternas och villornas månad. Vid Boghammars varv tilläts en trädfällning omfattande 50 träd för att ge plats åt tre nya villor, detta kritiserades bland annat av Jonas Lundgren på Världen-Sverige-Lidingö.

I februari väcktes också en interpellation av Birgitta Ehlin i kommunfullmäktige som gav en het debatt. Interpellationen handlade om att lägga utredningen av vägfrågan på is, med hänvisning till det nyligen träffade avtalet om Lidingöbanans framtid, som var en överenskommelse mellan kristdemokraterna, folkpartiet, moderaterna, lidingöpartiet och vänsterpartiet.

Vänsterpartiet fick också uppmärksamhet för vår hårdnackade inställning till detaljplaneringen av det nya bostadsområdet i Dalénum där partiet krävde 50 % hyresrätter.

Månaden kröntes av en insats från Ung Vänster Östermalm-Lidingö-Vaxholm som i samarbete med Storstockholms Ung Vänsterdistrikt arrangerade en flygbladsutdelning mot rasism när rektorn Arne Andersson bestämde sig för att släppa in Nationaldemokraterna för att sprida rasistisk propaganda på Värmdö gymnasium.

I februari deltog även Johan Båge och Jonas Lundgren i Vänsterpartiet Storstockholms valkonferens i Södertälje som representanter för Lidingös partiförening.

Vänsterpartiet Lidingö fastlade även sin valsedel för valet till kommunfullmäktige denna månad, valsedeln resulterade i sju namn.

En notis uppmärksammade också i Lidingö Tidning att Vänsterpartiet Lidingö ansåg att et ökat antal hyresrätter i Dalénumområdet skulle resultera i en mindre trafikbelastning av Södra kungsvägen. När Dalénumområdets detaljplan sedan gick till votering i kommunfullmäktige lade vänsterpartiet ner sin röst eftersom vi ansåg att beslutet fattades på felaktiga premisser.

Vid en sammanställning av alla partiers vallistor för 2010 års val som gjordes under februari månad visade det sig att Vänsterpartiet hade den lägsta medelåldern på sin valsedel.

Mars
I mars gästade Jonas Lundgren Stockholmsvänsterns hemsida som krönikör med texten ”Stoppa nationaldemokraterna var de än visar sig”.

Mars var också en månad när vänsterpartister från Lidingö sökte sig in till Stockholm city för att delta på distriktets arrangemang och möten, främst av dessa Årskonferensen 6-7 mars. Jonas Lundgren intervjuades också i Lidingö Tidning om partistödet, och pekade på att små partistöd ger små möjligheter att nå ut med sin politik, och därmed riskerar det att rendera i småttiga valresultat.

Mars månad gick till stor del i just massmedias tecken. Jonas Lundgren deltog bland annat i ett inslag i Aktuellt där han talade om partiets syn på den europeiska unionen.

I mars valdes också ombud till Vänsterpartiets 38:e kongress. Praxis är att ett ombud från varje partiförening i varje repskap i distriktet får ett ombud, men i år slog Lidingövänstern på stora trumman och fick två ombud till kongressen, dessa var Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren.

Vänsterpartiet fick också i mars en ny annonskampanj, utformad och designad av föreningsstyrelseledamoten Johan Båge.

I mars tillträdde också Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren sina tjänster på 10% vardera som valombudsmän för Vänsterpartiet Lidingö. Arbetet renderade bland annat i den lokalpolitiska bloggen (v)alombudsmannabloggen – Lidingö.

Mars är också den månad då Vänsterpartiet Lidingö har årsmöte. Under årets möte valdes nya personer in såväl i styrelsen och kommungruppen som till revisorer och valberedare.

April
I april överraskades vänsterpartister som öppnade lokaltidningen av en insändare skriven av Masood Punjabi. Insändaren hade rubriken ”Vänsterpartiet är inte nej-sägarpartiet”, och lyste upp tillvaron för de flesta av oss genom stöd från oväntat håll.

April var också den månad som klarast framstod som månaden när solidaritet med flyktingbarn kom upp på tapeten. Genom ett särskilt yttrande i kommunfullmäktige från Birgitta Ehlin, poängterade vänsterpartiet sin inställning att vi ansåg det viktigt att ensamkommande flyktingbarn får kontaktpersoner eller kontaktfamiljer i kommunen. Initiativet till det särskilda yttrandet togs av vänsterpartiets egen flyktingrättskämpe Anita Dorazio. Det som var förvånande var att både kristdemokraterna och miljöpartiet instämde i Birgitta Ehlins yttrande.

Ett initiativ av Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren angående ställningen för partiföreningar av vänsterpartiet inom partidistriktet resulterade i april i en debattartikel insänd till Vänsterpartiet Storstockholms interntidning Vänsteraktuellt. Debattartikeln undertecknades av sex andra partiföreningar; Östermalm-Värtan, Norrtälje, Tyresö, Danderyd, Vaxholm och Täby.

Den 16/4-2010 infördes i Lidingö Tidning en debattartikel skriven av Johan Båge, Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren. Debattartikelns rubrik var ”Stärk välfärden istället för RUT”.

Den 20/4-2010 deltog Jonas Lundgren, i egenskap av ledamot av Vänsterpartiet Storstockholms kulturutskott i en diskussion på ABF-huset. Diskussionen inledde en föreställning kabarét och handlade om vänsterpartiets kulturpolitiska program Kulturkompassen, samt om kulturklimatet i Stockholm med omnejd. Förutom Jonas Lundgren deltog vänsterpartisten Siv Holma (ordförande i riksdagens kulturutskott) och Anders Djerf (konstnär) i diskussionen.

I april har vänsterpartiet också motsatt sig miljö- och stadsbyggnadsnämndens agerande. Motorklubbens lokal vid Willys fick inget förlängt kontrakt. Istället detaljprojekterades marken för att öppna upp för att bygga en McDonaldsrestaurant. Partiet ansåg att det var en felprioritering att ställa motorklubben på bar backe till förmån för ett företag som ger arbeten till dåliga löner och har tvivelaktiga underleverantörer.

Under april månad höjdes också tonläget i kommunpolitiken. När moderaterna och folkpartiet, med stöd från kristdemokraterna, lanserade idén om att lösa trafiksituationen vid Skärsätra genom en bergtunnel mellan Skärsätra och Mölna ängar. Alla de andra partierna i kommunfullmäktige gick hårt ut mot förslaget. Vad som dock inte fick förväntad uppmärksamhet var vänsterns linje i vägfrågan. Vänsterpartiet har, sedan diskussionen om trafiklösningar för södra kungsvägen kom upp första gången, genom vår representant i kommunstyrelsen, Sven-Erik Wånell, lagt fram en tredje linje i vägfrågan. Istället för två förslag nu ställdes mot varandra, nämligen det av lidingöpartiet initierade förslaget om en planskild korsning i Skärsätra och det av m+fp+kd framlagda förslaget om en bergtunnel, stod nu tre förslag mot varandra. Vänsterpartiet ville upprusta den befintliga vägen, en lösning som senare skulle visa sig få avgörande betydelse för lösningen av trafiksituationen i kommunen.

Maj
Nu började valrörelsen på alvar komma igång. Vänsterpartiet profilerade sig bland annat på att en röst på vänsterpartiet var en röst för ett föryngrat kommunfullmäktige.

I maj ägde den så också rum, vänsterpartiets 38:e partikongress i Gävle. Partikongressen uppmärksammades främst i media därför att partiledningens linje, i fler frågor än brukligt, avslogs av kongressdelegaterna, vilka alltså för Lidingöföreningens vidkommande var Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren. Under kongressen intervjuades också Jonas Lundgren av TV4-reportern Ulf Kristoffersson. I inslaget uttryckte Jonas en viss rädsla för att det rödgröna samarbetet skulle dränka vänsterrösten in om samarbetet.

Den 20/5-2010 kom också den vänsterpartistiska riksdagskandidaten Jens Holm till Lidingö för att hålla debatt med företrädare för de andra partierna i Lidingö stadshus sessionssal. På plats med bokbord fanns också representanter för vänsterpartiet Lidingö och Ung Vänster Östermalm-Lidingö-Vaxholm.

Juni
I juni kom ett dråpslag för alla som värnar allmännyttan i kommunen. De 625 lägenheterna i Högsätra såldes ut till bostadsrätter. Vänsterpartiet gick ut med ett uppmärksammat pressmeddelande där utförsäljningen kritiserades. I pressmeddelandet sade exempelvis Ida Luther Näsholm såhär: – Det är uppenbart att det inte är av praktiska utan ideologiska skäl som majoriteten i Lidingö kommunfullmäktige tycker att det är okej att sälja ut det vi gemensamt äger.

I juni kom också frågan upp om arrendet på Elfviks gård. Vänsterpartiets linje, som främst företräddes av Sven-Erik Wånell i kommunstyrelsen och Birgitta Ehlin i kommunfullmäktige, var att Elfviks gård skulle förvaltas och ägas av kommunen.

Denna månad klargjordes också hur mycket moderaterna och folkpartiet skulle tappa i väljarstöd på bergtunnelförslaget. Detta siade Jonas Lundgren om på Världen-Sverige-Lidingö den 18/6-2010.

Ännu ett pressmeddelande under juni månad meddelade att vänsterpartiet tillsammans med den lokala Ung Vänsterföreningen sa nej till bergtunnelalternativet.

Juli
I juli kunde statistik från den oberoende siten politometern, som listar politiska bloggar visa att Världen-Sverige-Lidingö var den 18:e mest frekvent uppdaterade vänsterpartistiska bloggen i landet.

I juli krävde också vänsterpartiet en grundlig utredning om den återvinningscentral (ÅVC) som planerades att byggas ut i Stockby. Anledningen var främst att planen var att ÅVC-anläggningen skulle byggas på mark som idag är klassad som naturreservat.

Som brukligt deltog vänsterpartiets stockholmsdistrikt under Pridefestivalen. En av de fritidspolitiker som tagit för vana att finnas på plats och diskutera politik med besökarna i vänsterpartitältet är Lidingöföreningens Jonas Lundgren.

Under hela maj, juni och juli månad fördes också aktiviteter två gånger i veckan som gick ut på att partiföreningsrepresentanter och medlemmar från Ung Vänster delade ut vänsterpartiets valfolder i hushåll på Lidingö.

Augusti
Under denna månad diskuterade vänsterpartiet bland annat frågan om huruvida det var lämpligt att bygga Ica Maxi i Larsberg. Diskussionen utmynnade i viss kritik från partiets sida, dels på grund av den omotiverade närheten till det likaledes stora Willysvaruhuset och dels på grund av risken att de mindre affärerna i Baggeby, Bodal och tilltänkt i Dalénum, skulle konkurreras ut av de två jätteaffärerna.

Augusti var också en valrörelsemånad, vilket resulterade bland annat i att en hetsig diskussion via Internet bröt ut mellan Jonas Lundgren och Lars Björndahl (m). Polemiken handlade främst om det riktiga eller felaktiga i att Lidingö skulle inrätta s.k. elitskolor. Även folkpartiet i kommunen gav sig in i diskussionen på Björndahls sida.

September
September månad var valspurtens månad, men tyvärr också en månad som präglades av hot och våld.

Under september blev vänsterpartiet inbjudna till, och deltog i ett flertal debatter och paneldiskussioner, bland annat deltog Ida Luther Näsholm som partiets representant i den brukliga slutdebatten i stadshuset, Johan Båge representerade partiet vid en utfrågning av naturskyddsföreningen och Birgitta Ehlin företrädde partiet vid en utfrågning av företagarföreningen.

Under september inleddes en ny annonskampanj i lokaltidningarna Mitt i Lidingö Tidning och Lidingö Tidning där partiet framförde sina politiska paroller inför valet. Kampanjen designades av Jonas Lundgren.

Valfläsket kom också, det tog inte ens speciellt lång tid. Folkpartiet och moderaterna gick gemensamt ut med att man ville sänka skatten med 20 öre. Detta samtidigt som man ville finansiera bergtunnelprojektet. Ekonomin gick inte ihop trots Göran Tegnérs (fp) varma tal om en dynamisk marknadssyn, en syn som han inte menade att Ida Luther Näsholm och Jonas Lundgren hade när de gemensamt skrev om saken på (v)alombudsmannabloggen – Lidingö.

Den 9/9-2010 tog Jonas Lundgren initiativ till ett kulturpolitiskt nätverk kallat Overklighetens folk – texter från den overkliga kulturvänstern. Nätverkets hemsida innehåller texter från kända och mindre kända kulturarbetare som är trötta på högerpolitiken som slår hårt mot dem. Exempel på skribenter har varit Bob Hansson (poet), Lena Kallenberg (författare), Siv Holma (ordförande för riksdagens kulturutskott), Maj Weschelmann (filmare) och Mikael Wiehe (sångare).

Nätverket Yes in my backyard (YIMBY) betygsatte partierna i Lidingö kommun efter deras vilja att förändra kommunens utseende och bebyggelse. I testet fick partiet näst högsta betyg (väl godkänt), partiet slogs endast av socialdemokraterna som fick högsta betyg (mycket väl godkänt).

Debattartiklar från vänsterpartiet haglade in under valmånaden. Främst till den välbesökta webbsidan Lidingösidan men även till andra lokalmedia. Debattartiklarna hade namn som ”Politik för jämställdhet, för det tjänar alla på”.

Vänsterpartiet hade valvaka hemma hos Helene Gate på valnatten, efter att många partimedlemmar spenderat hela eller delar av valdagen med att dela ut valsedlar vid vallokalerna. Valvakan höll från början en god stämning och bevakning av det lokala valresultatet gick hand i hand med SVT:s valvaka på tv:n. Till detta serverades god mat. Men resultatet blev inte alls vad vi väntat oss. En omkastning som var grotesk skedde i kommunfullmäktige. Först såg det ut som att vänsterpartiet skulle få behålla sitt mandat i kommunfullmäktige, men inte dryga ut det med det extra mandat som somliga av oss hoppats på. Men när rösträkningen var klar stod det klart att vänsterpartiet förlorat sitt enda mandat i kommunfullmäktige, socialdemokraterna hade backat med två mandat, miljöpartiet hade gått fram med ett mandat. Valets två segrare var lidingöpartiet och centerpartiet. Moderaterna och folkpartiet fick inte egen majoritet utan var tvungna att söka stöd hos kristdemokraterna, nu minsta parti i kommunfullmäktige med två mandat. Vänsterpartiet överklagade dock valresultatet till Valprövningsnämnden och överklagandet är nu inne på andra resan genom nämndens byråkrati.

Valresultatet var en stor framgång för främlingsfientliga partier och Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag, dock inte i Lidingö kommunfullmäktige. I den lilla kommunen Grästorp kom dock det öppet nationalsocialistiska Svenskarnas parti att ta plats i kommunfullmäktige, den första förtroendevalda posten ett nationalsocialistiskt parti haft sedan andra världskriget. Att hämta sig från den smäll detta var för vänstern och socialdemokratin är ännu inte helt klart för många av oss och för vänsterpartiet Lidingö börjar den hårda kampen att fortsätta existera som aktiv kommunförening av vänsterpartiet och ta sig tillbaka till kommunfullmäktige 2014.

Men det var inte slut på bakslagen i och med detta. I och med Jonas Lundgrens hårda engagemang som antirasist utsattes hans hem under natten mot den 25/9-2010 för en attack av nazister. Jonas Lundgren utmålades som ”vänsterextremist” och hakkors sprayades på hans dörr. Som om inte det vore nog fanns han uthängd i den nazistiska nättidningen Info 14. Det politiska våldet hade alltså drabbat vår lilla partiförening precis efter en svidande valförlust. Ida Luther Näsholms ord från pressmeddelandet som skickades ut strax efter attacken är målande för hur det kändes. – Det här är, tillsammans med det dåliga valet, oavsett hur det slutgiltiga resultatet blir, den andra katastrofen som drabbar vår partiförening inom loppet av en vecka, vi är absolut inte knäckta men känner oss något mörbultade. Vad man kan säga är i alla fall att den breda vänstern stöttade vänsterpartiet Lidingö väldigt kamratligt efter denna hårda smäll, såväl Ung Vänsterdistriktet som vänsterpartidistriktet uttalade sin solidaritet, tidningar som Expo (oberoende antirasistisk) och Flamman (oberoende socialistisk) uttalade sitt stöd för partiföreningen och Lidingö Tidning skrev en längre artikel om händelsen.

Oktober
Oktober månad innebar till stor del återhämtning för vänsterpartiet. En hel del hade drabbar föreningen och Birgitta Ehlin (tidigare gruppledare i kommunfullmäktige) uttryckte saken på ett målande sätt (fritt citerat ur minnet från ett telefonsamtal med Jonas Lundgren): – Man blev mätt i september, riktigt mätt, på hela alltet.

Dock hände en väldigt intressant sak i oktober. Den knappa men ännu regerande majoriteten i kommunfullmäktige drog tillbaka sitt förslag om att spränga en tunnel mellan Skärsätra och Mölna ängar (bergtunnelalternativet). Istället förordade man helt plötsligt samma inriktning i vägfrågan som Sven-Erik Wånell gjort i alla år, nämligen att man skulle behålla vägens nuvarande sträckning och rusta upp den och göra vissa trafiksäkerhetsförbättringar.

I oktober kom också en värmande hälsning till Jonas Lundgren från folkpartiet efter nazistattacken i september. Hälsningen var i form av en amaryllis och ett uppmuntrande kort.

November
I november höll vänsterpartiet sitt framtidsmöte. Den 7/11-2010 samlades ett antal vänsterpartister i Ansgarskyrkan på Lidingö för att diskutera den nya situationen i kommunpolitiken för partiets del. Trots det hårda bakslaget som valet innebar andades mötet en viss framtidstro och kämparglöd hos såväl unga som äldre partikamrater.

Lidingö kommuns hemsida var, efter valet, väldigt snabba med att ta bort länken till vänsterpartiets hemsida från kommunens hemsida. Detta påpekades dock av vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp och webbadministrationen inom Lidingö stad lade med viss motvillighet tillbaka länken på sin hemsida igen.

Under november kom det också till kommunens kännedom att John Mattson Fastighet AB hade sålt fastigheten Fyrvaktaren 1. Fastigheten inrymmer i dagsläget en stor del av kommunens aktiviteter, exempelvis ett lägenhetshotell, Allhuset och Föreningsgården. Kommunledningen blev väldigt upprörd över försäljningen, dock inte vänsterpartiets representant i kommunstyrelsen (fram till årsskiftet), Sven-Erik Wånell, som torrt påpekade att det är ”den fria marknadens princip” och att man aldrig kan förvänta sig någon forma av moraliska överväganden hos en fri marknad vars enda drivkraft är att ta hem så mycket pengar som möjligt. Egentligen var vänsterpartiet de enda som hade en nyanserad syn på frågan. Jonas Lundgren framhöll i en kommentar på Lidingösidan att ”det är kommunen som gjort sig beroende av privata aktörer och får stå sitt kast i och med den stora slakten av Lidingöhem AB under 2010, inte tvärt om”.

Med bakgrund av attacken mot Jonas Lundgrens hem skrev kriminologen och miljöpartisten Helena du Rées och kommunpolitikern Tomas Bengtsson (mp) en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Polisen ägnar sig åt kreativ bokföring”.

December
Vänsterpartiet tog initiativ till ett förslag om att Lidingö borde etablera två nya vänorter, varav en på västbanken och en i Israel. Tanken var att kommunen skulle kunna bidra till kulturutbyte och brobyggande mellan de två stridande parterna i mellanöstern och även själva få ta del av och utbyta kultur och erfarenheter med delegationer från vänorterna. Förslaget uppmärksammades på Lidingösidan men tyvärr inte av Lidingö Tidning.

Måndagen den 20/12-2010 skrev en glad och segerrusig Jonas Lundgren en artikel på Världen-Sverige-Lidingö med titeln ”Paul Lindquist (m) genomdrev Lidingövänsterns linje ikväll”. Artikeln handlar om kommunfullmäktigemötet som ägt rum samma dag och där inte en enda röstberättigad vänsterpartist fanns närvarande, dock två utan rösträtt, Jonas Lundgren och Ida Luther Näsholm. Men utan en enda röstberättigad vänsterpartist i lokalen genomdrev kommunalrådet Paul Lindquist vänsterpartiets linje i vägfrågan, som till största del formulerats av partiets kommunpolitiska nestor Sven-Erik Wånell.

Som framgår av årskrönikan för vänsterpartiet i Lidingö så har året varit väldigt tufft. Många hårda bakslag men också många segrar och glada överraskningar. Vad jag tror att man alltid kan säga om Vänsterpartiet i en parlamentarisk och utomparlamentarisk kontext är att vi är vad Maud Olofsson kallar för ”ivriga bävrar”. Vänsterpartiet är uppfinningsrika, påhittiga och kreativa, vänsterpartiet är ett parti som ofta verkar argt och irriterat men som egentligen bara har en sak för ögonen, ett mer tolerant och jämlikt samhälle där människor respekterar varandra och tar hand om varandra. Visst kan borgerliga företrädare kalla det för en utopi, men i så fall är ju en utopi något vackert, och så länge vi har vår utopi som strävansmål och inte tror att vi nått det samhälle vi vill uppnå bara för att vi lyckas få igenom en eller annan reform, då kan vi vara glada att det är vi och inte borgerligheten som har en utopi.
/Jonas Lundgren
2010-12-30

Kopiera länk